Jag gillar det jag ser!

[ A+ ] /[ A- ]

Årets första bortamatch. Äntligen har säsongen kommit igång.
Tyvärr missade jag seriepremiären hemma mot Hammarby då vi vann med 5-4. Så jag såg verkligen fram emot att äntligen få komma igång och börja följa damerna i deras resa mot SSL.

Men idag var ändå en annorlunda dag mot för tidigare säsonger. Klockan ringde inte förns åtta på morgonen och då var det ändå ingen brådska iväg mot bussen. Vi skulle möta IBF Falun Ungdom borta i Envikens sporthall, för ovanlighetens skulle en väldigt nära bortamatch. Vanligtvis har det vart att man åkt vid sex-sju tiden på morgonen för att hinna upp till Umeå. Men sen man gjorde om serien har det blivit helt andra förutsättningar, jag visste inte riktigt vilket motstånd vi skulle bjudas på senare under dagen. Det känns även konstigt att jag inte skulle ha min kollega Jimmy med mig idag, vilket dessvärre även innebar att det inte skulle bli någon sändning.

Men så var frukosten över och det var dags att bege sig mot bussen. Nattens kyla hade inte släppt helt så promenaden mot bussen blev en uppfriskande gång. När jag kommer fram till bussen står Owe Eriksson och snackar med tränarna om allt mellan himmel och jord. Det var som vanligt. Jag roffar åt mig ett säte, hejar på alla och börjar starta igång datorn. Resan mot Enviken blev tillägnad lite snack och mycket svara på mejl. Men det var okej, har man åkt mot Falun från Gävle så vet man att det under många sträckor inte finns mycket att se runtomkring.

Väl framme möts hela laget av solen som värmer en i ansiktet samtidigt som det kom svala vindar från andra hållet, ett behagligt välkomnande. Truppen började packa ut sina saker ur bussen för att bege sig mot omklädningsrummet och ladda igång inför match. Jag och ledarna togs emot av Faluns tränare, Peter Hinders, som visade upp hallen och förklarade lite hur den hade blivit till samt vilka möjligheter som finns i anläggningen. Under tidens höll spelarna på att byta om och göra sig redo för att värma upp. Jag avvek från tränarnas snack för att sätta mig vid datorn och fortsätta jobba lite med annat för Strömsbro tillsammans med en kopp kaffe.

Klockan var 12:20. Det började det dra ihop sig mot match, allt det tidigare försvann och man började rigga upp för att sköta Twitter-rapportering samtidigt som man äntligen skulle bjudas på innebandy. Allt fler Strömsbro-publik började rulla in. Ett starkt stöd på läktaren tänker jag. Jag stod och snackade med busschauffören Greger och Sjölla samtidigt som jag twittrade ut påminnelser om att snart var det match.

Klockan var 12:50. Nu är det 10 minuter till matchstart! skriver jag på Twitter. Man känner inombords hur spänningarna inför matchen börjar närma sig. Man blir lite nervös, känner längtan och glädjen. Äntligen.

13:00. Matchen är i full gång och Strömsbro går genast till anfall. Laget visar en sån glöd, laganda och vilja. Flera bra lägen skapas och Falun lyckas bara komma upp i banan nån enstaka gång för att sedan bli av med bollen och ha Strömsbro mot mål. Man får in många bra passningar och låter inte Falun få visa upp sig. Jenny Hallström hamnar i ett bra läge och testar skott. Utanför. Nu är det nära känner man, bara fem minuter in. Pang. Tiden 05.44 gör Cim Sjölander Strömsbros första mål. Det är alltid lika underbart att få matchens första mål, men det kom inte helt oväntat. Passning av Josefin Rutqvist-Ohlsson och Cim Sjölander på rätt ställe var det som behövdes bara. Jag flyger på tangentbordet och börjar skriva ut vad som hänt. Internet vill inte vara på min sida och det tar tid att publicera notisen. Mål igen. 2-0 till Strömsbro vid tiden 06.10. Min första notis har inte ens gått iväg. Den här gången är det Amanda Bäcklin som gör målet via Hanna Edström. Två mål på under en halv minut och ett internet som inte vill vara på min sida. Hur ska jag hinna med Strömsbros frammarsch nu tänker jag?
Men det tar fyra och en halv minut innan nästa mål kommer. Efter många anfall och flera målchanser från Strömsbro kan Frida Forssell göra 3-0 utan assist. Två minuter senare kan Cim tillsammans med Josefin göra ytterligare ett mål och vi har 4-0 Strömsbro. Efter 12.01 hade Strömsbro gjort sina mål för perioden. Jag trodde vi skulle se fler. Under hela första perioden var det endast ett lag som syntes, Strömsbro. Det var flera anfall och ett otroligt starkt Strömsbro som visade sig. Falun fick ett frislag som ledde fram till ett farligt läge men även det avvärjde man och kunde sedan kontra på. Tyvärr utan utdelning. Sen var första perioden slut och vi går in i omklädningsrummet med 4 mål med oss.

Båda lagen kliver in på plan och vi gör oss redo för att ta hand om andra perioden. Man inleder lika starkt som i första med flertalet anfall och en kämparglöd som syns på hela truppen. Falun har det tufft. Men Falun gjorde några små justeringar under pausen vilket försvårade det för Strömsbro, man fick inte samma ytor som under första perioden. Trots det ligger Strömsbro hårt och får spela mycket i anfallszon. Passningsspelet ser bra ut och man lyckas hålla tag i bollen och kan bryta snabbt om så krävs. 04.59 kliver Frida Forssell in och gör sitt andra mål efter en assist av Amanda Bäcklin. Det är en fröjd att se när vi går in och ökar på ledningen innan en fjärdedel av perioden har gått. Men efter det kunde Falun hålla tätare, det blev allt svårare att komma till avslut och man började springa runt en hel del utan riktigt lyckat passningsspel. Andra perioden var relativt händelselös. Inledningsvis såg den lika lovande ut som första perioden men sen tappade man. Anfall lyckades man göra men Falun fick alltmer chanser att kontra och försöka. Falun såg till och med ut att få ett mål när bollen studsar framför öppen bur, men som tur är kan vi rädda upp det läget och själv anfalla. Det krävdes även något tuffare spel för att verkligen ta bollen av Falun. Och så sakta men säkert börjar Falun känna sig alltmer farliga tills tiden slår 18.25 och Faluns reducering är ett faktum. Det är Destiny Englund i Falun som reducerar till 1-5 via Madeleine Rooselien. Sen kom ljudet av klockan som en lättnad. Nu får tjejerna vila upp sig och tränarna peta till det där lilla som krävs för att hitta tillbaka. Energin hade inte gått ur dem.

Med ett mål i ryggen strax innan andra perioden var över hade jag en oro som spred sig i kroppen. Inte ska man tappa det här fina som vart. Det har hänt förut. Men inte nu. Strömsbro kan inleda starkt med många anfall och bra passning. Det tar 4.27 in på tredje för att vi dessutom ska få till ett mål. Det är Therese Mineur via Malin Eriksson som lugnar mig genom sitt 6-1 mål. Det börjar kännas säkert igen. Vi har en stark trupp som verkligen visade sin bästa sida idag. Tredje perioden ser bra ut, men inte alls lika bra som första, eller andra. Falun tillåts komma till anfall med flera riktigt farliga lägen. Men det är ändå Strömsbro som syns, hörs och känns mest. Vi är starkare. Och efter 10.39 utvisas Elsa Wigren i Falun två minuter för slag. Det brukar ofta vara ett tecken på att laget har det tufft. Vi har nu ett powerplay. För att säkra upp segern måste vi ta tillfället i akt och smälla in ett mål, tyvärr har det hänt förut att vi istället släppt in mål under powerplay, det får inte hända nu. 11.28. Loretta Man levererar en klockren pass från kanten in mot slottet där Malin Eriksson klappar till direkt upp i krysset. 7-1 är ett faktum och matchen känns säker. Vi får nu ett Falun som har en ännu tuffare uppförsbacke att ta sig över medan allt vi behöver göra är att hålla tätt. Tjejerna fortsätter att kriga framåt men Falun lyckas ändå få några chanser. Strömsbros målvakt Hanna Erlandsson får gå in och rädda en otroligt farlig målchans för Falun. Så återstår det en minut av matchen och Strömsbro är i ledning med 7-1. Nu är det klart. Ingen oro finns i kroppen utan endast glädje. Men så smäller Falun till och skapar ett farligt läge där Hanna återigen sätter stopp på ett bra sätt.

Matchen är över och vi är nu tre poäng rikare. Igenom hela matchen ser vi en fantastisk lagprestation och energi hos tjejerna. Tar vi tillvara på det här nu och för det vidare så har vi en otrolig säsong framför oss.

Jag skriver mina sista inlägg på Twitter och packar sedan ihop för att bege mig ner till tränare Hasse Edström och få en kommentar om matchen.

Vi gör en fantastiskt bra insats idag, hög energi i 60 minuter och tjejerna är verkligen lydiga där ute och gör det vi har kommit överens om. Jag gillar det jag ser!

Kanske i slutet att vi tappade lite tålamod med bollen och kanske att någon mer boll skulle a trillat i. Energin är något vi kommer ta med oss i framtiden, jag älskar den nivån vi höll idag. Vi hade bestämt oss att vi står upp i början i båset, vi springer in varje gång, vi hämtar varje boll som om den som hämtar den först får den ungefär. Och så ska det nog vara hela tiden. Det här året har vi bestämt oss att vi ska äga mycket boll och den här matchen kanske vi ligger på 70-30, 75-25. Det tar vi gärna med oss!

Efter ett litet samtal med Hasse kring matchen passade jag på att stjäla Frida Forssell i en minut och höra vad hon hade att säga om matchen.

Jag tycker vi spelade bra och hade koll på läget i första perioden. Sen så.. Ja det blev inte lika i de andra perioderna, men vi gjorde det bra!

Alla hade en bra känsla, var positiva och hade en bra inställning från början. Trots några svackor i spelet så höll vi den positiva energin uppe. Framåt slutet blev vi kanske lite trötta och inte orkade hålla samma fokus som i början av matchen. Passningsspelet som vi hade, alla var med i laget, är något som vi ska ta med oss. Jag själv kanske skulle våga skjuta lite mer i framtiden.

Efter ett kort samtal med Frida var det bara att bege sig mot bussen. Nu var solen framme och värmde upp dagen. En fröjd att mötas av efter en sån fantastisk match. Det tog ett tag innan vi väl kom iväg med bussen och helt plötsligt var vi bara två ledare, jag själv och fyra spelare på bussen. Resten hade åkt med familj och vänner hemåt. En lugn bussresa hem med roligt snack fick runda av denna dag. För helt plötsligt var vi hemma igen och inte mer och göra än att ta samma promenad som under morgonen, fast hem.

 

Förhoppningsvis kommer vi åter att kunna börja sända matcherna via radio som vanligt redan vid nästa match. Anledningen att vi inte har kunnat sända har vart för att jag och Jimmy haft saker som tyvärr har kommit i vägen.

Nästa match spelas hemma på Testebo Arena mot Sala Silverstaden den 10:e oktober klockan 15:00. Hoppas vi syns där och ett stort tack till alla som kom för att stötta vårt lag idag!

 

//Oskar Moström

P.S. Mig veterligen är detta den första reseberättelse jag skriver D.S.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


No Trackbacks.